Eller Fogelstad. Beroende på vem man frågar så kan Fågelsta stavas med “Å” eller med “O”. Och med eller utan ett “D” på slutat. Kärt barn har många namn. Fastighetsbeteckningar, moderna kartor och GPS:er använder oftast “Fågelsta”.
Oscar Liljencrantz heter jag som driver gården idag tillsammans med min familj. Jag tog över gården efter min pappa våren 2016.
Gården är kanske mest känd för den kvinnliga medborgarskola som drevs mellan 1925 och 1954. Numerar lever skolans vidare genom kulturföreningen Fogelstad. Föreningen driver bland annat en utställning som ligger på gårdsområdet. Utställningen är öppet helger sommartid eller efter överenskommelse. På fogelstad.se kommer du snart kunna läsa mer om alla de verksamhet som finns runt gården.
Gården har cirka 400 hektar produktiv skogsmark. Merparten är tall, gran och björk. Skogen växer på allt från torr grusås med långsamväxande tall till bördiga före detta fält med hög tillväxt där det växer gran eller björk. Fläckvis ligger skogen på sanka marker nära sjön Aspen.
Jakten är utarrenderad.
Gården driver växtodling på drygt 300 hektar åker. Till största del är det på ägd åker men även en del i form av mark som arrenderas. På gården drivs konventionell växtodling. Främst är det vete, korn och raps som odlas.
Driften görs med en modern maskinpark där exempelvis körspår och GPS nyttjas för att undvika onödig överlappning av bekämpningsmedel och gödning. Växtodlingen bedrivs helt plöjningsfritt. Istället används en blandning av en kraftig djupluckrande kultivator, tallriksredskap och lättkultivator för bearbetning. Odlingen är relativt intensiv med många insatser och högavkastande grödor. Men vissa år och till vissa grödor provas även minimerad bearbetning när det bedöms vara möjligt.
Målet i växtodlingen är att försöka hålla nere mängden insatsvara per producerat kilo vara.
För att undvika onödig förbrukning så används styrfiler i växtodlingen. Fälten har karterats så vi vet hur mycket det finns av olika näringsämnen på olika delar av fältet. Därefter görs styrfiler som styr hur mycket gödning som sprids ut och hur den fördelas på fältet. Målet är att sprida det som grödan bortför och eventuellt det extra som behövs för att bygga upp så att det hela tiden finns en “lagom” stor buffert av näringsämnen i marken. Jorden är lite som ett skafferi. Är det tomt så är det svårt att få bra skörd, men det är inte motiverat med för mycket heller. Det kostar och riskerar att läcka ut i naturen.
Gödning i form av kväve kan inte långsiktigt lagras i marken. Så för kväve används särskilda satellitbilder som visar hur grödan mår och hur mycket grönmassa grödan byggt upp. Tidigt på växtsäsongen så läggs lite extra med kväve på de delar av fältet där grödan är svag. I förhoppning att det ska få grödan att så att säga vakna till och växa ikapp. I slutet på växtsäsongen så gör vi istället tvärtom och lägger lite mindre med kväve på de svaga bitarna. De bitarna kommer ändå inte att ge maximal skörd, utan då gör kvävet bättre nytta på de bitar av fältet som har en kraftigare gröda. Allt detta för att maximalt utnyttja kvävet och minimera läckaget av kväve.
Torkning av gårdens spannmål har historiskt förbrukat mycket energi, främst i form av eldningsolja men även en mindre mängd energi i form av el. Med stöd från EU har gården investerat i moderna teknik. Stödet finansieras delvis av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det har byggts två torksilos som med hjälp av fläktar blåser stora mängder luft genom silon för att torka spannmålen. Vid behov med en mindre tillsats av värme (som då värms med HVO och inte eldningsolja). I silon finns även lodrätta skruvar som kan röra runt i varan medan torkningen pågår. Hur stor den totala energibesparingen blir är omöjlig att säga då den varierar från år till år. Ett torrt år är det väldigt stor besparing i total energi då man nyttjar den torra uteluften dagtid för torkning. Medan ett väldigt fuktigt år så går det år näst intill samma mängd energi som gamla torken hade förbrukade. En viktig skillnad är att gamla torken förbrukade energin främst i form av eldningsolja medan den nya förbrukar energi främst i form av el.
Det som är spännande är att fläktarna styrs av en dator som startar fläktarna när det är torrade ute än inne i silon. Det gör att fläktarna går främst dagtid. Helst soliga dagar. Datorn har tillgång till väderprogonos för att bedöma när det är bäst effekt av att köra fläktarna. Förhoppningen är att inom nära framtid bygga solceller på gården. Solceller brukar dimensioneras efter förbrukning vår och höst. Det gör att tidig höst, särskilt soliga dagar så finns en överproduktion. Och det råkar vara den tid torken går! Så de tilltänkta solcellerna är har kapacitet över just när torken behöver energin.
Utöver de byggnader som behövs för gårdens drift finns även ett antal bostäder och lokaler som hyrs ut. Bostäderna består av både villor och lägenheter i olika storlekar. Är du intresserad så skicka ett meddelande om vad du söker.
Gården har ett eget nät för vatten, avlopp och el. Näten försörjer både gårdens egna behov och så säljs även vatten, avlopp och el till många av de avstyckade hus på gårdsområdet som en gång i tiden hört till gården.
Till gården hör sjön Aspen som ligger utmed riksväg 56 cirka 2 mil norr om Katrineholm. Det är en insjö med naturlig tillrinning från kringliggander landskap. Via Aspån rinner vattnet vidare ut i Öljaren. För intresserade finns det möjlighet att köpa fiskekort och båtplats via tjänsten iFiske.
Det finns även en badplats med brygga i sjöns södra ände.
iFiske:s webbplatsKlicka på valfri bild för att förstora bilden.
Gården ligger vackert i Julita. Cirka två mil norr om Katrineholm i västra Södermanland.
Denna webbplats skapades 2017 och är senast uppdaterad 2022. Webbplatsen är byggd med Jekyll.
